Jordbruksverket har nu godkänt projektet där lokstallet/järnvägsmuseet i Landeryd ska anslutas till det kommunala VA-nätet. I projektet ingår även anläggandet av ställplatser för husbilar intill lokstallet, dessutom förbättringar av byggnadens ytterbelysning samt förberedelsearbeten för montering av en vattenhäst för ånglokomotiv.
— Det är glädjande att vi nu på allvar kan dra igång detta viktiga utvecklingsprojekt som kommer att stärka Landeryds Järnvägsmuseum i flera avseenden , säger föreningens ordförande Per-Yngve Bengtsson.
— Museets besökare och medlemmar som arbetar i lokstallet får tillgång till toaletter på plats samtidigt som byggnadens välbevarade hygienutrymmen från 1924 återfår sin ursprungliga funktion, vilket ger projektet ett inslag av kulturmiljö- och byggnadsvård. I de aktuella utrymmena får medlemmar, tåg- och lokpersonal också möjligheter att duscha, t ex i samband med TÅGDAGARNA och andra event.
— Sammantaget blir lokstallet bättre fungerande i vardagen och kommer också att på ett helt annat sätt kunna fungera som lokal för till exempel föreningsmöten och kulturaktiviteter av skilda slag, säger LJM-ordföranden.
Projektet, som tidigare beviljats av Lokalt ledd utveckling Halland (LLUH) är kostnadsberäknat till drygt 700 000 kr där huvuddelen täcks av EU-medel.
Här på lokstallets baksida, i den lägre byggnadsdelen på hörnet, finns utrymmen för toaletter och duschar som dock sedan länge varit torrlagda utan vatten och avlopp. Nu ska utrymmena anslutas till det kommunala VA-nätet. Foto: LJM
Landeryds Järnvägsmuseum har beviljats ytterligare ekonomiskt stöd från Södra Hestra Sparbank i form av 75 000 kr via konceptet Bygdens Bank till stöd för föreningslivet.
— Vi är mycket tacksamma för detta ytterligare stöd. Pengarna ska, tillsammans med medel ur vår Fordonsfond, användas till renovering av ångpannan på föreningens ånglok f d SJ E2 1184 så att loket åter blir driftdugligt. Pannans tuber, de längsgående rör som överför värmen från fyrboxen till ångpannans vatten, är i stort behov av byte. Flera av dem är pluggade efter läckage, andra har frätskador, kommenterar LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson.
— Tubbyte var förr en återkommande rutin på lokverkstäderna, men är i dag en omfattande uppgift för en ideell förening som vår. Tanken är därför att vi ska anlita ett externt företag för arbetet, varför Fordonsfonden gärna får växa ytterligare. Vi är mycket tacksamma för alla bidrag, säger Per-Yngve Bengtsson.
Läs mer om hur Du stöder Fordonsfonden HÄR!
Ett 30-tal medlemmar var på plats vid Landeryds Järnvägsmuseums medlemsmöte i Landeryds stationshus nyligen. Inledningsvis bjöds de närvarande på varmkorv med bröd, varpå föreningens ordförande Per-Yngve Bengtsson hälsade alla välkomna, däribland dagens gäst, tillika LJM-medlemmen Adam Struwe, tågklarerare längs HNJ-banan.
Därefter informerade LJM-ordföranden om diverse aktuella frågor med utgångspunkt från den evenemangsundersökning som Region Halland lät göra under årets TÅGDAGAR. 158 personer intervjuades, och deras svar kommer att vara till stort värde inför utformningen av kommande TÅGDAGAR, konstaterade Per-Yngve Bengtsson.
Av intervjusvaren framgår bland annat att
* 96% av besökarna var mycket eller ganska nöjda med sitt TÅGDAGARNA-besök
* 75% av besökarna är bosatta utanför Hylte kommun
* 65% av besökarna är intresserade av tåg
* 47% av besökarna är återkommande
* 13% av besökarna övernattar i Hylte kommun
— Fina siffror överlag med undantag från att fler besökare måste fås att övernatta i vår bygd, och därmed tillföra den ännu mer pengar. Den frågan arbetar vi på tillsammans med Hylte kommun och ett antal boendeanläggningar. Tanken är att erbjuda boendepaket där TÅGDAGARNA utgör en av upplevelsemöjligheterna. Konceptet bör vara intressant även för en internationell publik. Vi vet att tåg- och järnvägsintresset är stort i länder som Tyskland och Storbritannien, fortsatte LJM-ordföranden.
Något som också framgår av undersökningen är att evenemangsområdet i Landeryd behöver fler matalternativ och att årets köbildning vid olika tillfällen inte uppskattades av besökarna. Något som också efterlyses är fler bänkar att sitta på!
Avslutningsvis berörde Per-Yngve Bengtsson planerna inför TÅGDAGARNA 2023 (2-3 september) och den ansökan om fortsatt offentligt ekonomiskt stöd till evenemangsdagarna som via Hylte kommun har skickats till Region Halland. Den innefattar bland annat ett samarbete med projektet Woods of Halland, två ånglok i drift samt vidare satsning på kultur (konst, musik, dans, foto). Det blir eventuellt också en marknad för härproducerad mat och lokalt hantverk i Landeryd.
— I ett vidare perspektiv hoppas vi också på bra utväxling av Trafikverkets rapport ”Hallands järnvägsmiljöer” där Landeryd är ensamt om att få högsta betyg när det gäller den bevarade, järnvägsanknutna kulturmiljön. I rapporten föreslås olika åtgärder när det gäller att vårda kulturmiljön i Landeryd, i linje med LJM:s ändamålsparagraf. En av dem är ett återskapande av stationshusets trädgård, en annan en byggnadsminnesförklaring av vårt lokstall, sade LJM-ordföranden.
Efter kaffe med kakor och lotteriförsäljning med efterföljande dragning – allt förtjänstfullt arrangerat av Kerstin och Peter Folkeson som också stod för den inledande serveringen av varmkorv – berättade Adam Struwe om hur det är att arbeta som tågklarerare på dagens HNJ-bana. Han visade bland annat hur järnvägens säkerhetsbestämmelser under åren vuxit från en liten behändig bok i fickformat till en uppsättning tjocka pärmar. Hans föredrag föranledde en mängd frågor och sammantaget fick mötesdeltagarna en intressant inblick i en tågklarerares vardag på en bana med manuell tåganmälan, låt vara i dag med it-stöd.
Läs mer om Trafikverkets rapport ”Hallands järnvägsmiljöer” HÄR!
Adam Struwe på plats vid det gamla men ännu fungerande elektromekaniska ställverket på Torups station, en av hans arbetsplatser. Foto: Per-Yngve Bengtsson
Vid Företagarna Hyltes Awardparty på Edmans Gastro i Hyltebruk den 8 oktober tilldelades Landeryds Järnvägsmuseum utmärkelsen ”Årets möjliggörare 2022”. Juryn konstaterar, med hänvisning både till TÅGDAGARNA – ”ett riktigt dragplåster för tågfantaster runt om i världen” – och LJM:s arbete för att främja den lokala kulturmiljön, att ”tack vare föreningens enträgna arbete och ångande intresse kan Landeryd numera stoltsera med ett av Sveriges vackraste stationsområden där de ståndsmässiga ångloken är kronan på det ståtliga verk som föreningen skapat”.
I sitt tacktal framhöll LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson att utmärkelsen ger inspiration i det fortsatta arbetet med att utveckla såväl TÅGDAGARNA som föreningens övriga verksamhet. Han underströk att evenemangsdagarna är resultatet av ett brett nätverkande som visar på kraften i inlandet.
Utmärkelsen ”Årets möjliggörare 2022”, bestående av ära, diplom och blomsterhyllning, sponsras av
Hylte kommun. Prisutdelare var kommunchefen Emma Gröndahl och kommunrådet Ronny Löfquist.
Mattias Hagström, styrelseledamot i Företagarna Hylte, assisterade.
På bilden ses fr v kommunrådet Ronny Löfquist, LJM-företrädarna Per-Yngve Bengtsson (ordförande),
Joost Witte (kassör), Peter Folkeson (sekreterare), Thomas Gustavsson (suppleant och representant
för Landeryds Samhällsförening) samt kommunchefen Emma Gröndahl.
Vår medlem Per Toft-Jensen har skänkt en fin bok till LJM:s växande bibliotek. Den har titeln ”På togtur i Nordjylland” och är utgiven av Dansk Jernbane-Klub år 2005. Boken innehåller bl a bilder från perioden 1966-1976 tagna av Asger Bergh, en av sin tids bästa järnvägsfotografer. Vi tackar Per för bokgåvan!
Arne Back, hemmahörande i Skedala och tågmästare hos SJ åren 1983-2004, har skänkt fyra fina järnvägsböcker till LJM; Svenska lokmän, delarna I och II samt historiken Statens Järnvägar 1906-1931 i två band. Vi tackar!
Arne har nära koppling till järnvägen inte bara genom sina SJ-år, utan också genom sin farfar Carl A Jönsson (1898-1972) som finns presenterad i ord och bild på sidan 207 i Svenska lokmän del II. Carl A Jönsson (A för Algot) var nämligen lokförare, bl a i Landeryd från år 1937 och i födelsestaden Halmstad från 1945. Han anställdes redan 1916 vid HNJ verkstad, småningom blev han lokledare i Jönköpings hamn 1920 och i Halmstad 1924.
Carl A Jönsson bar under sin tid i Landeryd styrelseledamot i Svenska Järnvägsmannaförbundets avdelning 333 och perioden 1943-1945 dess ordförande.
– Böcker som dessa är värdefulla som källor för kunskap om hur järnvägsdriften organiserades i flydda tider. Vi tackar Arne för dessa volymer som kommer att ingå i Landeryds Järnvägsmuseums bibliotek, kommenterar Per-Yngve Bengtsson, LJM:s ordförande.
Arne Back pekar på bilden av sin farfar Carl A Jönsson, en gång lokförare i Landeryd.
Just före TÅGDAGARNA, fredagen den 2 september, besökte dåvarande kulturministern Jeanette Gustafsdotter Landeryds Järnvägsmuseum. Höjdpunkten på besöket och uppenbarligen hela hennes vistelse i Hylte kommun denna dag var, i alla fall enligt kulturministern själv, besöket i hytten på ångloket E2 1092, ägt av Nässjö Järnvägsmuseum och ett av loken som drog tågen under TÅGDAGARNA. Loket var under ånga utanför lokstallet.
– Särskilt att få uppleva på plats hur varmt det blev. Också att se hela maskineriet och den fulländade tekniken, förklarade ministern för Hallandsposten efteråt.
Kulturministern tittar glatt ut från hytten på ångloket. I dörren Ronny Löfquist, kommunråd i Hylte kommun.
Landeryds Järnvägsmuseum tillhörde knallarna under Långaryds välbesökta marknad den 28 augusti, en vecka före TÅGDAGARNA. Föreningens kassör Joost Witte delade i rask takt ut flygblad om TÅGDAGARNA till förbipasserande och LJM-ordföranden Per-Yngve Bengtsson sålde böcker om Krösatågen och LJM-muggar m m.
– Intrycket av alla de kommentarer som vi fick var att TÅGDAGARNA var extra efterlängtade efter två års pandemiuppehåll och – ännu viktigare – att många marknadsbesökare tänkte att komma till evenemangsdagarna. Det värmde, säger Per-Yngve Bengtsson. Han tillägger att såväl Långaryds marknad som Julmarknaden i Hyltebruk är bra lokala forum för att sprida kunskap om LJM och föreningens verksamhet, inklusive Tågsläppet och TÅGDAGARNA.
Långaryds anrika marknad arrangeras av medlemmarna i nätverket inom Långaryd-Landeryd i samverkan, där också LJM ingår. Flera LJM:are, inklusive styrelseledamöter, arbetade med marknadsarrangemanget vars tillfälliga toaletter, flaggstänger m m flyttades till TÅGDAGARNA efter avslutad marknad.
I anslutning till marknaden höll LJM extraöppet i lokstallet, vilket lockade en del besökare.
LJM:s kassör Joost Witte, med ryggen mot LJM-ståndet och kameran, delade ut ett stort antal flygblad om årets TÅGDAGARNA 2022.
LJM:s TÅGSLÄPP den 24 april lockade minst 150 personer i alla åldrar. De kunde förutom att gå en tipspromenad med frågor både för barn och vuxna (se de rätta svaren här intill), köpa kaffe med hembakat i lokstallet, handla varor ur LJM-butiken samt se och höra ett antal fordon röra sig ur stallet och längs järnvägsspåren utanför. Fordonen som släpptes ur stallet var vår lokomotor Z43 215, rälsbussen Y8 1076 och rälsbussläpet UBFZ 2069 och de båda banarbetsmaskinerna. Dagen till ära rullades också den snart färdigrestaurerade godsvagnen HNJ G 861 ut i solen.
Tack alla LJM-medlemmar och övriga som mötte upp till årets TÅGSLÄPP! Ett tack också till Magnus Lindman från Nässjö Järnvägsmuseum som var dagens lokförare.
Vinnarna i tipspromenaderna har underrättats!
LJM:s medlemsresa längs HNJ-, Västkust- och Söderåsbanan till Eslöv lockade 50 deltagarna. Färden skedde i den museala motorvagn littera Y1 1299, ägd av Nässjö Järnvägsmuseum och välbekant från de senaste årens TÅGDAGAR då den gått i pendeln Torup-Hyltebruk. I Eslöv besöktes stadens
innehållsrika leksaksmuseum, fyllt av modelljärnvägar och andra aha-upplevelser för besökare i alla åldrar, kanske med tonvikt på de något äldre…
Medlemsresan i soligt men kyligt väder, var ett samarbete med Nässjö Järnvägsmuseum som också
hade ett antal medlemmar ombord. Återfärden från Skåne skedde via Södra stambanan till Hässleholm och Markarydsbanan till Halmstad och vidare norrut på HNJ.
Landeryds Järnvägsmuseum håller på att bli mer synligt. Lokstallets fasad ska få tydliga
destinationsskyltar i tre riktningar – mot Hyltevägen och mot järnvägen. I skrivande stund har två av
skyltarna kommit på plats. På skyltarna, som senare ska förses med belysning, finns museets logga
och LJM:s webbadress, www.landeryd.info.
– Även om lokstallet ligger väl synligt och därmed är lätt att hitta, måste dess innehåll marknadsföras på ett tydligare sätt än hittills, bl a med hänsyn till att många besökare inte är hemmastadda i Landeryd och inte självklart vet hur ett lokstall ser ut, säger LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson.
– Skyltarnas webbadress blir också en länk i att öka kännedomen om vår hemsida och därmed om
järnvägsmuseet, TÅGDAGARNA och vår övriga föreningsverksamhet. Senare i år ska man kunna göra
virtuella besök i Landeryds Järnvägsmuseum via hemsidan, något som erfarenhetsmässigt brukar
leda till fler fysiska besökare som nu får lättare att hitta rätt på plats i Landeryd, konstaterar LJM-
ordföranden.
Nyligen var Landeryds Järnvägsmuseum värd för ett filmteam från Meza Verde Film med bas i Anderstorp. Med hjälp av green screen-teknik, rätt kameravinklar och statisten Daniel Nordström i tidstypiska kläder förvandlades det inre av 1950-talsrälsbussen Y8 1076 till en gammaldags tågkupé. Filmsekvensen ska ingå i en dokumentär kring Amalia Eriksson, polkagrisens svenska mamma.
Wikipedia avslöjar att Amalia Eriksson år 1859 fick tillstånd av magistraten i Gränna att bedriva sockerbageri och tillverka karameller. Hon var den första kända tillverkaren av polkagrisar i Sverige. Affärerna gick bra och Amalia Eriksson fick flera efterföljare med polkagristillverkning i den lilla staden vid Vätterns strand.
Den som undrar över ordet polkagris, ska veta att dessa godsaker uppkallats efter dansen polka, som var populär vid polkagrisarnas födelse. Samtidigt var gris ett allmänt begrepp för sötsak, vilket ska ha bidragit till namnet, allt enligt Wikipedia.
— Det är roligt att våra järnvägsfordon och den suggestiva miljön i Landeryds lokstall kommer till nytta också i sådana här kultursammanhang. Vi välkomnar verkligen den här meranvändningen av museet och dess samlingar, säger LJM-ordföranden Per-Yngve Bengtsson.
Landeryds Järnvägsmuseum
Hyltevägen 6
314 94 LANDERYD
Email: kontakt@landeryd.info
Telefon: 073-318 47 53
Copyright © LJM all rights reserved.
