AKTUELLT

Öppethållande av museet

Järnvägsmuseet i lokstallet är öppet i samband med våra arbetsdagar, under Tågsläppet sista söndagen i april samt i samband med Tågdagarna första hela helgen i september. Se vidare under rubrikerna Arbetsdagar och Möten och Evenemang här intill.

På begäran öppnar vi gärna museet för enskilda besökare och grupper också vid andra tidpunkter, då mot en mindre avgift (öppning inkl 1-5 besökare kostar 200 kr, från 6 personer och uppåt tillkommer 20 kr/besökare). Ring 073-318 47 53 för att boka ett besök. Välkommen!

Rälsbussköp stärker LJM

Landeryds Järnvägsmuseums köp av rälsbuss Y8 1076 och släpvagn UBF7Z 2069 (se text om medlemsmötet nedan) stärker föreningen i flera avseenden, menar LJM-ordföranden Per-Yngve Bengtsson.

– Ett järnvägsmuseum i Landeryd vore inte fullödigt utan rälsbussar. Fordonstypen användes under decennier både på Halmstad-Nässjö-banan (HNJ) och Falköpingsbanan (VCJ). För generationer svenskar var de liktydiga med att åka tåg på oelektrifierade linjer. Släpvagn 2069 var i två omgångar stationerad i Halmstad och har passerat Landeryd många gånger. Dessutom satsade HNJ-bolaget tidigt på rälsbussar, inte minst genom de på 1930-talet introducerade snabbvagnarna säger Per-Yngve Bengtsson, och tillägger att rälsbussarna blir en tillgång också i samband med TÅGDAGARNA och andra researrangemang.

LJM hade tidigare de båda fordonen på deposition från Firma JT Järnvägsteknik/Kurt Blomqvist i Mjölby.

– Vi är tacksamma för att vi nu fått köpa fordonen på bra villkor. Vi har också, genom förmedling av en anförvant till Kurt, kunnat överföra en  befintlig hembudsrätt på fordonen till köpeavtalet. Ett tack ska därför också riktas till Museiföreningen Gefle-Dala Jernväg, säger LJM-ordföranden.

Motorenheten Y8 1076 och släpvagnen UBF7Z 2069, med både passagerar- och godsutrymme, är tillverkade av respektive AB Svenska Järnvägsverkstäderna, Linköping och Eksjöverken. Y 8:an levererades till SJ år 1956, släpvagnen 1960. Rälsbussar, också av tidigare generationer än den nu aktuella, växte fram ur SJ:s och enskilda järnvägars behov av att sänka kostnaderna för tågdriften under trycket av växande konkurrens från bilismen. Ett ångloksdraget tåg t ex, fordrade oftast en personal på minst tre personer; en förare, en eldare och en tågbefälhavare/konduktör. Ett rälsbusståg kunde inte sällan framföras av en enda person, en förare som också hanterade biljetter och gods. Dessutom krävde rälsbussarna avsevärt mindre service och underhåll än ångloken.

Av den här aktuella typen kunde upp till åtta rälsbussar multipelköras, dvs framföras av en enda förare. De tillverkades i uppemot 700 exemplar i skiftande utföranden med olika beteckningar (littera). Rälsbussarna  kallades också motorvagnar och många av dem blev föremål för  ombyggnader under sin livstid, bl a av inredningen.

De två rälsbussenheter som Landeryds Järnvägsmuseum köpt, här fotograferade under växling utanför lokstallet. Närmast  kameran släpvagnen UBF7Z 2069, bakom denna motorenheten Y8 1076.

Följ med på virtuell rundvisning!

Som den skarpögde redan konstaterat, står det numera också VIRTUELL RUNDVISNING i menyn överst här på hemsidan.

– Det betyder att hemsidans besökare nu kan göra ett virtuellt besök i vårt järnvägsmuseum och i Landeryds unika kulturmiljö med anknytning till järnvägen, säger LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson.

Den virtuella besöksmöjligheten har skapats i samarbete med leverantören IVAR Studios i Stockholm, som har bred erfarenhet av sådana här koncept. Hylte kommun och Södra Hestra Sparbank har stöttat projektet ekonomiskt.

– Jag tycker själv att man via fotona i 360 grader får en väldigt fin uppfattning av bl a lokstallet och dess rymd. Drönarbilderna, tagna i april utan skymmande lövverk på träden, ger en överblick av stationsområdet och omgivande bebyggelse och natur. Genom att dra musen och klicka på ikoner kan man dels röra sig runt i den avbildade miljön, dels få fördjupande information här och var, om exempelvis museets fordon, det statliga byggnadsminnet Landeryds stationshus och Tågdagarna,
fortsätter Per-Yngve Bengtsson.

– Så från och med nu kan alla intresserade, oavsett var de befinner sig i världen, enkelt ta sig till Landeryd! Erfarenheten av sådana här digitala besöksmöjligheter tyder på att de i många fall också leder till ett fysiskt besök, och det hoppas vi såklart också gäller LJM! Den virtuella rundvisningen kan successivt uppdateras och tillföras nya bilder och textinformation,
även på främmande språk.

– Om allt går som vi hoppas ska vi de närmaste åren kunna lägga till bl a material rörande möjligheterna att cykla dressin Landeryd-Broaryd. Men där är vi inte ännu, mycket arbete återstår i det projektet. Men underhandlingar med Hylte och Gislaved kommuner och Trafikverket pågår, säger Per-Yngve Bengtsson.

Nu kan man hyra ställplats

Nu har de fyra nya ställplatserna för husbilar och husvagnar intill Landeryds lokstall/Järnvägsmuseum tagits i bruk. Dygnshyran (kl 12-12) är 250 kr och ger tillgång till elanslutning samt duschar och toaletter i de renoverade hygienutrymmena i lokstallet. Ingen tömning av husbilstoaletter. Betalning med swish och kort.

För bokning kontakta Christer Johansson, christer.johansson@landeryd.info, 073-073 63 86.

Den nyanlagda planen intill Landeryds lokstall/Järnvägsmuseum rymmer fyra ställplatser för husbilar, alternativt husvagnar. Ställplatserna har tillkommit inom ramen för ett Leader-projekt med ekonomiskt stöd från Lokalt Ledd Utveckling Halland (LLUH) och Jordbruksverket.

…och ytterligare två böcker

Även Sofie Melin har donerat böcker till LJM, tidigare ägda av hennes far, Bengt Melin.

Det rör sig om bokhäftet ”Det var en gång” om Halmstad-Bolmens Järnväg (HBJ) samt ett exemplar av IC Motorparlör, förvisso utan järnvägsanknutet innehåll men väl avspeglande den tid då bilismen växte och ökade konkurrenstrycket mot våra järnvägar. Stort tack Sofie för bokgåvan!

Arbetshelg med hög temperatur

LJM arbetshelg 17-18 juni genomfördes i hög temperatur, såväl vädermässigt som i intensitet. Mycket blev nämligen åtgärdat av de totalt 10-12 personer/medlemmar som deltog. Gräsytorna kring lokstallet och stationshuset trimmades, vändskivans trä skyddsbehandlades, presenningstäckningen av teakvagnen utomhus (HNJ DFo  26/SJ Dfo11 3877) återställdes samtidigt som buskvetegationen kring vagnen rensades bort, dieselloket T23 119 teststartades och -kördes, dörren till ett av skyddsrummen jämte stationshuset målades och en hel del annat, bl a diverse rengörings- och städinsatser, blev utfört.

Stort tack till alla som var med och svettades i Landeryd dessa varma dagar, inte minst Kerstin och Peter Folkeson som stod för lunch- och middagsmat inklusive samkväm på lördagskvällen samt vederkvickande fika.   

Sådana här koncentrerade arbetsinsatser i LJM-verksamheten ger alltid goda praktiska resultat samtidigt som de hjälper till med att bygga upp allas vår gemenskap och personliga nätverk. Därför ser styrelsen gärna att vi blir ännu fler deltagare i kommande arbetshelger!

Som illustration på ovanstående kan nämnas att vid ett av de ovan relaterade arbetsmomenten deltog fyra personer med ursprung i fyra olika länder. Järnvägsintresset för oss samman! Denna internationella touch kröntes sent på söndagseftermiddagen av ett nederländskt par på bilsemester i Sverige som stannade till vid lokstallet och frågade om järnvägsmuseet var öppet. Portarna hade nyss stängts, men självklart öppnades de igen. Besökarna tackade för servicen genom ett, i förhållande till längden av besöket, generöst ekonomiskt bidrag till föreningen. LJM tackar och önskar fortsatt trevlig vistelse i vårt land!

Trädäcket på lokstallets 15-meters vändskiva fick en ny skyddande behandling mot vädrets makter.

Presenningsskyddet på HNJ-vagnen DFo 26 återställdes sedan en av presenningarna tidigare blåst av. Några timmar senare regnade det hårt i samband med ett lokalt åskväder!

Ljusare kring lokstallet

Förbättrad ytterbelysning kring lokstallet är en del av det snart avslutade VA-projektet, d v s anslutningen av lokstallet till det kommunala VA-nätet samt anläggandet av ställplatser för husbilar. Ytterbelysningen förbättras dels i form av lampor på fasaden, mot vändskivan i princip mellan varannan portöppning, dels på de tre skyltar åt olika håll som upplyser om här finns Landeryds Järnvägsmuseum.

— Fasadlamporna har ”gammaldags” utformning för att på bästa sätt ansluta till lokstallets äldre arkitektur. De lampor som belyser LJM-skyltarna har av praktiska skäl måst få ett modernare snitt, men de är ju i gengäld anknutna till något som i sen tid tillförts byggnaden, d v s själva skyltarna. Den nya ytterbelysningen ökar bekvämligheten på platsen, skärper museiföreningens profil och bidrar även till ökad säkerhet kring lokstallet och tillhörande spårområde, konstaterar LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson. 

Tågsläpp i vackert väder

Ingen deltagare i tipspromenaden för vuxna kammade hem full pott, d v s hade 12 rätt. Däremot hade tre av de inlämnade vuxenkupongerna 11 rätt, och således var det bland dessa som fördelningen 1:a-3:e pris skedde. Utslagsgivande för den slutliga placeringen dessa deltagare emellan, var deras gissning på utslagsfrågan, d v s uppskattningen av stenens vikt. Den vägde 208 gram. Förstapristagaren gissade 210 gram!

I barnens tipspromenad lyckades två deltagare kryssa 10 rätta svar, och tre deltagare hade 8 rätt.
Även här var utslagsfrågan avgörande, och barnens sten vägde 41 gram.

Vi gratulerar vinnarna, som redan underrättats om sin lycka och vinst, och tackar alla som kom till
Tågsläppet, inklusive de många arbetande LJM-medlemmarna i olika funktioner under dagen!

LJM hoppas på grön signal för idén att starta dressincykling mellan Landeryd och Broaryd (till korsningen med väg 153). Här försignalen för infart till Landeryds station, fotograferad 2021.

Rest-VCJ formellt nedlagd

Den 21 mars beslutade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana att också formellt lägga ner bandel 742, d v s järnvägen Landeryd-Burseryd, den återstående resten av forna Västra Centralbanan (VCJ) som gjorde Landeryd till en järnvägsknut.

Burserydsbanan har saknat trafik de senaste åren, varför nedläggningsbeslutet var väntat. Det torde inte komma att överklagas. Som bekant hoppas Landeryds Järnvägsmuseum (LJM) att få överta de sex bankilometrarna närmast Landeryd och i första hand öppna dem för dressincykling för
allmänheten.

– Att vi fortfarande 2023 lägger ner järnvägar i Sverige känns sorgligt. Men dressincyklingen skulle bli ett bli ett nytt och attraktivt inslag i de järnvägsanknutna upplevelsemöjligheterna i Landeryd, och i regionens besöksnäring. Ett fortsatt liv åtminstone upp till Broaryd/väg 153 för denna återstående del av VCJ, som ju i sin helhet fram till 1980-talet sträckte sig från Landeryd till Falköping via Limmared och Ulricehamn, faller också väl in den lokala kulturmiljön och det statliga byggnadsminnet Landeryds Station, konstaterar Per-Yngve Bengtsson, ordförande i LJM.

Museiföreningen bedömer att banan, efter vegetationsröjning, håller för åtminstone dressincykling många år framåt utan större underhållsåtgärder. Sträckan underhölls för den kvarvarande godstrafiken in på 2000-talet.

LJM har i kontakterna med Trafikverket pekat på önskvärdheten i att VCJ:s växelanslutning till Landeryds bangård och de ingående säkerhetsanläggningarna (ställverksfunktionerna) får finnas kvar
även efter Burserydsbanans formella nedläggning. Detta eftersom bansträckan upp till Broaryd skulle
kunna utvecklas till en museijärnväg med tågtrafik under förutsättning att anknytningen till
Landeryds station bevaras.

Aktivt LJM-år summerat vid dubbelmöte

LJM:s års- och medlemsmöten den 25 mars lockade ett 20-tal medlemmar. Vid årsmötet, som hölls i stationshuset, valdes Börje Johansson till ny ordinarie styrelsemedlem efter Peer Looijen som avsagt sig omval. I övrigt är styrelsen oförändrad.
Årsmötet godkände styrelsens förslag till stadgeändringar, vilket även påföljande medlemsmöte
gjorde. Dessa ändringar (i §4) har därför trätt i kraft.
LJM:s kassör Joost Witte presenterade en växande föreningsekonomi i god ordning. Fjolårets omsättning uppgick till nästan 1 miljon kr, det beräknade resultatet till cirka 96000 kr. I slutet av medlemsmötet berättade LJM-medlemmen Tomas Themar, Museiföreningens Västra Centralbanans Järnväg, om Falköpingsbanans historia och hur den gjorde Landeryd till en järnvägsknut.

Tidigare under medlemsmötet informerade LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson om aktuella frågor. Han konstaterade att VA-projektet i lokstallet framskrider i rask takt. Arbetena, som är ett Leader-projekt, ska vara klara till sommaren. Då har lokstallet återfått fungerande toaletter och duschar. LJM-ordföranden poängterade att föreningen vill få in uppgifter om hur det var när många landerydsbor en gång duschade och badade i lokstallet. I projektet ingår dokumentation av hygienutrymmenas tidigare historia. I VA-projektet ingår en uppställningsplats för husbilar samt förbättrad ytterbelysning kring stallet samt förberedelser för en vattenhäst till ånglok.

I övrigt rapporterade LJM-ordföranden:

LJM har nyligen sökt bidrag från en byggnadsantikvarisk fond för att återställa fönsterpartierna i lokstallets portar och plåtarbeten kring väggfönstren. Ett positivt yttrande från Kulturmiljö Halland åtföljer ansökan.

En liten skara aktiva medlemmar fortsätter med renoveringen av föreningens HNJ-vagnar. Restaureringen av den täckta godsvagnen G 861 är avslutad, arbetet på G 389 pågår.

I april tas nästa steg i it-projektet där hemsidan tillförs en möjlighet till virtuella museibesök. Projektet stöds av Hylte kommun, Södra Hestra Sparbank och Kulturrådet.

Söndagen den 30 april, Valborgsmässoafton, är det sedvanligt TÅGSLÄPP med Öppet Hus i lokstallet, kaffeservering, tipspromenad, dressincykling, försäljning ur LJM-butiken m m. Evenemanget pågår kl 10-15.

TÅGDAGARNA hålls i år tre veckor senare än normalt, helgen den 23-24 september. Årets
kringaktiviteter innehåller en del nyheter, bl a marknad i Landeryd med lokalt producerade livsmedel
och lokalt hantverk.

”HNJ-banorna, en bildrapsodi 1956-1989” är titeln på en kommande bok på Trafiknostalgiska
Förlaget (TNF). I likhet med Sten-Åke Bergholms bok ”Järnvägsbilder 7” (med en del HNJ-bilder) på
samma förlag, kommer den nya HNJ-boken att ingå i LJM-butikens sortiment.

Avslutningsvis konstaterade LJM-ordföranden att LJM kan fira 20-årsjubileum nästa år. Detta ska
uppmärksammas, eventuellt i samband med 2024 års TÅGSLÄPP som sker tämligen nära LJM:s
födelsedag den 22 maj.

Nästa medlemsmöte hålls lördagen den 21 oktober kl 14.00 i stationshuset, Landeryd.

LJM vill se nytt liv för södra VCJ

Möt Den Svarta Damen i TV

Klartecken för VA till lokstallet

Jordbruksverket har nu godkänt projektet där lokstallet/järnvägsmuseet i Landeryd ska anslutas till det kommunala VA-nätet. I projektet ingår även anläggandet av ställplatser för husbilar intill lokstallet, dessutom förbättringar av byggnadens ytterbelysning samt förberedelsearbeten för montering av en vattenhäst för ånglokomotiv.

— Det är glädjande att vi nu på allvar kan dra igång detta viktiga utvecklingsprojekt som kommer att stärka Landeryds Järnvägsmuseum i flera avseenden , säger föreningens ordförande Per-Yngve Bengtsson.

— Museets besökare och medlemmar som arbetar i lokstallet får tillgång till toaletter på plats samtidigt som byggnadens välbevarade hygienutrymmen från 1924 återfår sin ursprungliga funktion, vilket ger projektet ett inslag av kulturmiljö- och byggnadsvård. I de aktuella utrymmena får medlemmar, tåg- och lokpersonal också möjligheter att duscha, t ex i samband med TÅGDAGARNA och andra event.

— Sammantaget blir lokstallet bättre fungerande i vardagen och kommer också att på ett helt annat sätt kunna fungera som lokal för till exempel föreningsmöten och kulturaktiviteter av skilda slag, säger LJM-ordföranden.   

Projektet, som tidigare beviljats av Lokalt ledd utveckling Halland (LLUH) är kostnadsberäknat till drygt 700 000 kr där huvuddelen täcks av EU-medel.

Här på lokstallets baksida, i den lägre byggnadsdelen på hörnet, finns utrymmen för toaletter och duschar som dock sedan länge varit torrlagda utan vatten och avlopp. Nu ska utrymmena anslutas till det kommunala VA-nätet. Foto: LJM

Nytt stöd från Bygdens Bank

Landeryds Järnvägsmuseum har beviljats ytterligare ekonomiskt stöd från Södra Hestra Sparbank i form av 75 000 kr via konceptet Bygdens Bank till stöd för föreningslivet.

— Vi är mycket tacksamma för detta ytterligare stöd. Pengarna ska, tillsammans med medel ur vår Fordonsfond, användas till renovering av ångpannan på föreningens ånglok f d SJ E2 1184 så att loket åter blir driftdugligt. Pannans tuber, de längsgående rör som överför värmen från fyrboxen till ångpannans vatten, är i stort behov av byte. Flera av dem är pluggade efter läckage, andra har frätskador, kommenterar LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson.

— Tubbyte var förr en återkommande rutin på lokverkstäderna, men är i dag en omfattande uppgift för en ideell förening som vår. Tanken är därför att vi ska anlita ett externt företag för arbetet, varför Fordonsfonden gärna får växa ytterligare. Vi är mycket tacksamma för alla bidrag, säger Per-Yngve Bengtsson.

Läs mer om hur Du stöder Fordonsfonden HÄR!

Stor uppslutning vid medlemsmötet

Ett 30-tal medlemmar var på plats vid Landeryds Järnvägsmuseums medlemsmöte i Landeryds stationshus nyligen. Inledningsvis bjöds de närvarande på varmkorv med bröd, varpå föreningens ordförande Per-Yngve Bengtsson hälsade alla välkomna, däribland dagens gäst, tillika LJM-medlemmen Adam Struwe, tågklarerare längs HNJ-banan.

Därefter informerade LJM-ordföranden om diverse aktuella frågor med utgångspunkt från den evenemangsundersökning som Region Halland lät göra under årets TÅGDAGAR. 158 personer intervjuades, och deras svar kommer att vara till stort värde inför utformningen av kommande TÅGDAGAR, konstaterade Per-Yngve Bengtsson.

Av intervjusvaren framgår bland annat att

*  96% av besökarna var mycket eller ganska nöjda med sitt TÅGDAGARNA-besök

* 75% av besökarna är bosatta utanför Hylte kommun

* 65% av besökarna är intresserade av tåg

* 47% av besökarna är återkommande

* 13% av besökarna övernattar i Hylte kommun

— Fina siffror överlag med undantag från att fler besökare måste fås att övernatta i vår bygd, och därmed tillföra den ännu mer pengar. Den frågan arbetar vi på tillsammans med Hylte kommun och ett antal boendeanläggningar. Tanken är att erbjuda boendepaket där TÅGDAGARNA utgör en av upplevelsemöjligheterna. Konceptet bör vara intressant även för en internationell publik. Vi vet att tåg- och järnvägsintresset är stort i länder som Tyskland och Storbritannien, fortsatte LJM-ordföranden. 

Något som också framgår av undersökningen är att evenemangsområdet i Landeryd behöver fler matalternativ och att årets köbildning vid olika tillfällen inte uppskattades av besökarna. Något som också efterlyses är fler bänkar att sitta på!

Avslutningsvis berörde Per-Yngve Bengtsson planerna inför TÅGDAGARNA 2023 (2-3 september) och den ansökan om fortsatt offentligt ekonomiskt stöd till evenemangsdagarna som via Hylte kommun har skickats till Region Halland. Den innefattar bland annat ett samarbete med projektet Woods of Halland, två ånglok i drift samt vidare satsning på kultur (konst, musik, dans, foto). Det blir eventuellt också en marknad för härproducerad mat och lokalt hantverk i Landeryd.

— I ett vidare perspektiv hoppas vi också på bra utväxling av Trafikverkets rapport ”Hallands järnvägsmiljöer” där Landeryd är ensamt om att få högsta betyg när det gäller den bevarade, järnvägsanknutna kulturmiljön. I rapporten föreslås olika åtgärder när det gäller att vårda kulturmiljön i Landeryd, i linje med LJM:s ändamålsparagraf. En av dem är ett återskapande av stationshusets trädgård, en annan en byggnadsminnesförklaring av vårt lokstall, sade LJM-ordföranden.

Efter kaffe med kakor och lotteriförsäljning med efterföljande dragning – allt förtjänstfullt arrangerat av Kerstin och Peter Folkeson som också stod för den inledande serveringen av varmkorv – berättade Adam Struwe om hur det är att arbeta som tågklarerare på dagens HNJ-bana. Han visade bland annat hur järnvägens säkerhetsbestämmelser under åren vuxit från en liten behändig bok i fickformat till en uppsättning tjocka pärmar. Hans föredrag föranledde en mängd frågor och sammantaget fick mötesdeltagarna en intressant inblick i en tågklarerares vardag på en bana med manuell tåganmälan, låt vara i dag med it-stöd.

Läs mer om Trafikverkets rapport ”Hallands järnvägsmiljöer” HÄR!

Adam Struwe på plats vid det gamla men ännu fungerande elektromekaniska ställverket på Torups station, en av hans arbetsplatser. Foto: Per-Yngve Bengtsson

Ny utmärkelse till LJM

Vid Företagarna Hyltes Awardparty på Edmans Gastro i Hyltebruk den 8 oktober tilldelades Landeryds Järnvägsmuseum utmärkelsen ”Årets möjliggörare 2022”. Juryn konstaterar, med hänvisning både till TÅGDAGARNA – ”ett riktigt dragplåster för tågfantaster runt om i världen” – och LJM:s arbete för att främja den lokala kulturmiljön, att ”tack vare föreningens enträgna arbete och ångande intresse kan Landeryd numera stoltsera med ett av Sveriges vackraste stationsområden där de ståndsmässiga ångloken är kronan på det ståtliga verk som föreningen skapat”.

I sitt tacktal framhöll LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson att utmärkelsen ger inspiration i det fortsatta arbetet med att utveckla såväl TÅGDAGARNA som föreningens övriga verksamhet. Han underströk att evenemangsdagarna är resultatet av ett brett nätverkande som visar på kraften i inlandet.

Utmärkelsen ”Årets möjliggörare 2022”, bestående av ära, diplom och blomsterhyllning, sponsras av
Hylte kommun. Prisutdelare var kommunchefen Emma Gröndahl och kommunrådet Ronny Löfquist.
Mattias Hagström, styrelseledamot i Företagarna Hylte, assisterade.

På bilden ses fr v kommunrådet Ronny Löfquist, LJM-företrädarna Per-Yngve Bengtsson (ordförande),
Joost Witte (kassör), Peter Folkeson (sekreterare), Thomas Gustavsson (suppleant och representant
för Landeryds Samhällsförening) samt kommunchefen Emma Gröndahl.

Ännu en bokgåva till LJM

Vår medlem Per Toft-Jensen har skänkt en fin bok till LJM:s växande bibliotek. Den har titeln ”På togtur i Nordjylland” och är utgiven av Dansk Jernbane-Klub år 2005. Boken innehåller bl a bilder från perioden 1966-1976 tagna av Asger Bergh, en av sin tids bästa järnvägsfotografer. Vi tackar Per för bokgåvan!

LJM på plats i knallevärlden 

Landeryds Järnvägsmuseum tillhörde knallarna under Långaryds välbesökta marknad den 28 augusti, en vecka före TÅGDAGARNA. Föreningens kassör Joost Witte delade i rask takt ut flygblad om TÅGDAGARNA till förbipasserande och LJM-ordföranden Per-Yngve Bengtsson sålde böcker om Krösatågen och LJM-muggar m m.

– Intrycket av alla de kommentarer som vi fick var att TÅGDAGARNA var extra efterlängtade efter två års pandemiuppehåll och – ännu viktigare – att många marknadsbesökare tänkte att komma till evenemangsdagarna. Det värmde, säger Per-Yngve Bengtsson. Han tillägger att såväl Långaryds marknad som Julmarknaden i Hyltebruk är bra lokala forum för att sprida kunskap om LJM och föreningens verksamhet, inklusive Tågsläppet och TÅGDAGARNA.

Långaryds anrika marknad arrangeras av medlemmarna i nätverket inom Långaryd-Landeryd i samverkan, där också LJM ingår. Flera LJM:are, inklusive styrelseledamöter, arbetade med marknadsarrangemanget vars tillfälliga toaletter, flaggstänger m m flyttades till TÅGDAGARNA efter avslutad marknad.

I anslutning till marknaden höll LJM extraöppet i lokstallet, vilket lockade en del besökare.

LJM:s kassör Joost Witte, med ryggen mot LJM-ståndet och kameran, delade ut ett stort antal flygblad om årets TÅGDAGARNA 2022.

Välbesökt TÅGSLÄPP i vackert väder

LJM:s TÅGSLÄPP den 24 april lockade minst 150 personer i alla åldrar. De kunde förutom att gå en tipspromenad med frågor både för barn och vuxna (se de rätta svaren här intill), köpa kaffe med hembakat i lokstallet, handla varor ur LJM-butiken samt se och höra ett antal fordon röra sig ur stallet och längs järnvägsspåren utanför. Fordonen som släpptes ur stallet var vår lokomotor Z43 215, rälsbussen Y8 1076 och rälsbussläpet UBFZ 2069 och de båda banarbetsmaskinerna. Dagen till ära rullades också den snart färdigrestaurerade godsvagnen HNJ G 861 ut i solen.
Tack alla LJM-medlemmar och övriga som mötte upp till årets TÅGSLÄPP! Ett tack också till Magnus Lindman från Nässjö Järnvägsmuseum som var dagens lokförare.
Vinnarna i tipspromenaderna har underrättats!

Medlemsresa till leksakernas värld

LJM blir mer synligt

Polkagrisen i fokus i lokstallet

Nyligen var Landeryds Järnvägsmuseum värd för ett filmteam från Meza Verde Film med bas i Anderstorp. Med hjälp av green screen-teknik, rätt kameravinklar och statisten Daniel Nordström i tidstypiska kläder förvandlades det inre av 1950-talsrälsbussen Y8 1076 till en gammaldags tågkupé. Filmsekvensen ska ingå i en dokumentär kring Amalia Eriksson, polkagrisens svenska mamma.

Wikipedia avslöjar att Amalia Eriksson år 1859 fick tillstånd av magistraten i Gränna att bedriva sockerbageri och tillverka karameller. Hon var den första kända tillverkaren av polkagrisar i Sverige. Affärerna gick bra och Amalia Eriksson fick flera efterföljare med polkagristillverkning i den lilla staden vid Vätterns strand.

Den som undrar över ordet polkagris, ska veta att dessa godsaker uppkallats efter dansen polka, som var populär vid polkagrisarnas födelse. Samtidigt var gris ett allmänt begrepp för sötsak, vilket ska ha bidragit till namnet, allt enligt Wikipedia.

— Det är roligt att våra järnvägsfordon och den suggestiva miljön i Landeryds lokstall kommer till nytta också i sådana här kultursammanhang. Vi välkomnar verkligen den här meranvändningen av museet och dess samlingar, säger LJM-ordföranden Per-Yngve Bengtsson.

Internationellt besök i Landeryd

Som ett inslag i en Leader-konferens i Halmstad, besökte tjugotalet delegater från olika EU-länder Landeryd och Landeryds Järnvägsmuseum den 2 december. Organisatör för besöket var Lokalt Ledd Utveckling Halland, LLUH, med kontor i Hyltebruk.

Bakgrunden till konferensen och besöket var att Leader som EU-koncept för landsbygdsutveckling fyller 30 år och att LJM tidigare fått ta del av sådant stöd, bl a till TÅGDAGARNA. LLUH-styrelsen har ju också nyligen valt att prioritera ett annat LJM-projekt; anslutningen av lokstallet till det kommunala VA-nätet (se separat text här intill) Nu ville landerydsbesökarna veta vad hittillsvarande Leader-pengar betytt för LJM, evenemangsdagarna och bygden. Andra grupper ur konferensen gjorde motsvarande studiebesök på andra håll och stödobjekt i Region Halland.

Efter förbokad lunch på Mammas gick hela besökargruppen över till stationshuset där LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson och kassör Joost Witte kortfattat informerade om Landeryds järnvägshistoria, det statliga byggnadsminnet (bl a stationshuset), LJM och TÅGDAGARNA, som år 2022  är planerade till 3-4 september. De båda underströk vikten av Leader-pengar och annat offentligt stöd till föreningens verksamhet, men poängterade att TÅGDAGARNA i sig inte är någon automatisk "vinstmaskin" ur arrangörssynpunkt. Däremot får de bygden och dess invånare att leva upp, lockar nya besökare till området och genererar sammantaget betydande intäkter till olika företag och verksamheter i Hylte kommun med omnejd. Därför är utväxlingen av stödpengarna betydande, vilket ju också är en av avsikterna med Leader-stödda projekt.

Efter en frågestund i gamla stinslägenheten tog sig besökarna, trots snö och kyla, till lokstallet för att titta närmare på ång- och diesellok, godsvagnar, rälsbussar m m. Därefter rullade deras buss vidare till Simlångsdalen för det fortsatta dagsprogrammet.

Leader-besökare

Några av deltagarna i den konferensgrupp som besökte Landeryd, här framför det för dagen översnöade ångloket SJ E10 1748. 

Foto: Madelene Wahlström, LLUH 

Grönt ljus för LJM utvecklingsprojekt

Styrelsen för LLUH (Lokalt Ledd Utveckling Halland) har bifallit en ansökan från LJM om ekonomiskt stöd till ett utvecklingsprojekt som innebär att Landeryds lokstall ansluts till det kommunala VA-nätet. I projektet ingår också anläggandet av några ställplatser för husbilar samt förberdelseåtgärder för inkoppling av vattenhäst för ånglok.

Läs mer här!

https://lluh.se/projekt/utveckling-av-landeryds-jarnvagsmuseum-ljm-och-lokstall/

Nya gåvor berikar LJM

Landeryds Järnvägsmuseum (LJM) har fått flera fina gåvor med anknytning till föreningens ”hemmabana” Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ. Från Anders ”Spiken” Andersson i Tvååker har LJM mottagit en till synes intakt morsetelegraf inklusive en oanvänd pappersremsa på rulle. Telegrafen har den 9 april 1946 sänts som tjänstegods från Reftele station till ett förråd på Halmstad C, varför man med visst fog kan anta att apparaten använts i Reftele dessförinnan. Möjligen sammanhänger dess transport till Halmstad med det då nästan årsgamla förstatligandet av HNJ, vilket skedde den 1 juli 1945.

Från Gullvi Andersson i Halmstad, med sommarbostad i Vallsnäs, har föreningen mottagit en gammal godsvåg från en HNJ-station, gissningsvis Hok. Vågen, med lösa vikter och bessmanfunktion, är tillverkad i Malmö, sannolikt kring förra sekelskiftet. Den är helt komplett. Gullvi har också skänkt två expeditionsstolar i trä, också dessa från en station längs HNJ, oklart vilken. Vågen och stolarna räddades till eftervärlden av Gullvis make Torsten som var reparatör på HNJ och senare SJ.

Rolf Jonsson i Varberg har skänkt en äldre SJ-märkt slutsignallykta. Lyktan är välbevarad efter många år i förråd och komplett frånsett att den behöver ett nytt glas till fotogenlampan som utgör ljusskällan. Rolf fick lyktan när han år 1960 sommarjobbade vid SJ i Bollnäs, där hans far var banmästare. 

– Vi tackar stort för dessa fina gåvor som kommer att berika vårt museum på ett mycket bra sätt. Det känns stimulerande att Landeryds Järnvägsmuseum ses som en värdig mottagare av sådana här saker, fyllda av järnvägshistoria, kommenterar LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson. Han säger också att fler gåvor är på ingång – mer information om dessa kommer under hösten! 

Lyckad medlemsresa till Kristinehamn

Landeryds Järnvägsmuseums och Nässjö Järnvägsmuseums gemensamma medlemsresa till Värmland lördagen den 4 september blev mycket lyckad. De deltagande medlemmarna från båda föreningarna –tillsammans ett 40-tal – kunde njuta av en fin tågresa genom ett soligt och sensommarvackert Sverige.

– I Kristinehamn blev vi varmt mottagna av Lars Yngström, vd i privatägda Tågåkeriet i Bergslagen AB. Han gav oss först en inblick i lokala järnvägshistoria och guidade därefter runt i Tågabs verkstäder, lokstallar och andra lokaler, säger LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson, och fortsätter:

– Extra uppskattat var dels en frågesport i företagets fikarum där de rätta svaren kom att forma bokstavskombinationen LANDERYD, dels att vi kunde titta närmare på vår personvagn B1 5157 som ju finns i Kristinehamn och blivit renoverad där. Före återresan fanns det också tid för en stadsvandring för dem som så önskade.

LJM-medlemmarna inledde dagen med att lämna Landeryd med ordinarie Krösatåg mot Nässjö. Där väntade NJ-medlemmarna med extratåget bestående av Rapidlok nr 987 och tre 1960-talsvagnar, därav en restaurangvagn.

Uppresan gick via Mjölby-Hallsberg-Laxå och medan el-veterantåget banade sig norrut enligt tidtabell kunde resenärerna avnjuta förmiddagskaffe och lunch ombord. Återresan skedde via Laxå-Falköping-Nässjö och medan mörkret föll utanför serverades en välsmakande middagssupé i restaurangvagnen. Landerydsresenärerna steg av tåget i Bankeryd för att åka sista biten hem i en Scania veteranbuss, framförd av Andreas Knutsson.

– Bussen fick ersätta den tänkta resan med NJ motorvagn Y1 beroende på banarbeten på HNJ-banan. Men alla föreföll nöjda med denna framtvingade ”bussersättning”, liksom med hela dagen. Så stort tack till alla deltagande medlemmar, till LJM sekreterare Peter Folkeson som ordnat smått och stort kring resan och till NJ för gott samarbete och välkört tåg med ypperlig service, säger Per-Yngve Bengtsson. Han ser gärna fler liknande resor framöver till nya, intressanta mål.