Aktuellt

AKTUELLT

Öppethållande av museet


Järnvägsmuseet i lokstallet är öppet i samband med våra arbetsdagar, under Tågsläppet sista söndagen i april samt i samband med Tågdagarna första hela helgen i september. Se vidare under rubrikerna Arbetsdagar och Möten och Evenemang här intill.


På begäran öppnar vi gärna museet för enskilda besökare och grupper också vid andra tidpunkter, då mot en mindre avgift (öppning inkl 1-5 besökare kostar 200 kr, från 6 personer och uppåt tillkommer 20 kr/besökare). Ring 073-318 47 53 för att boka ett besök. Välkommen!

Arbetsdagar 2022


Vi börjar kl 09:00, samling vid lokstallet, som regel 1:a lördagen i månaden. Ytterligare arbetsdagar kan tillkomma, de publiceras här.



Samt oftast onsdagar 9-14:00. Dessa arbetsdagar organiseras av Christer Johansson

073-073 63 86



Möten och Evenemang 2022


Klartecken för VA till lokstallet

Jordbruksverket har nu godkänt projektet där lokstallet/järnvägsmuseet i Landeryd ska anslutas till det kommunala VA-nätet. I projektet ingår även anläggandet av ställplatser för husbilar intill lokstallet, dessutom förbättringar av byggnadens ytterbelysning samt förberedelsearbeten för montering av en vattenhäst för ånglokomotiv.

— Det är glädjande att vi nu på allvar kan dra igång detta viktiga utvecklingsprojekt som kommer att stärka Landeryds Järnvägsmuseum i flera avseenden , säger föreningens ordförande Per-Yngve Bengtsson.

— Museets besökare och medlemmar som arbetar i lokstallet får tillgång till toaletter på plats samtidigt som byggnadens välbevarade hygienutrymmen från 1924 återfår sin ursprungliga funktion, vilket ger projektet ett inslag av kulturmiljö- och byggnadsvård. I de aktuella utrymmena får medlemmar, tåg- och lokpersonal också möjligheter att duscha, t ex i samband med TÅGDAGARNA och andra event.

— Sammantaget blir lokstallet bättre fungerande i vardagen och kommer också att på ett helt annat sätt kunna fungera som lokal för till exempel föreningsmöten och kulturaktiviteter av skilda slag, säger LJM-ordföranden.   

Projektet, som tidigare beviljats av Lokalt ledd utveckling Halland (LLUH) är kostnadsberäknat till drygt 700 000 kr där huvuddelen täcks av EU-medel.

Här på lokstallets baksida, i den lägre byggnadsdelen på hörnet, finns utrymmen för toaletter och duschar som dock sedan länge varit torrlagda utan vatten och avlopp. Nu ska utrymmena anslutas till det kommunala VA-nätet. Foto: LJM

Nytt stöd från Bygdens Bank

Landeryds Järnvägsmuseum har beviljats ytterligare ekonomiskt stöd från Södra Hestra Sparbank i form av 75 000 kr via konceptet Bygdens Bank till stöd för föreningslivet.

— Vi är mycket tacksamma för detta ytterligare stöd. Pengarna ska, tillsammans med medel ur vår Fordonsfond, användas till renovering av ångpannan på föreningens ånglok f d SJ E2 1184 så att loket åter blir driftdugligt. Pannans tuber, de längsgående rör som överför värmen från fyrboxen till ångpannans vatten, är i stort behov av byte. Flera av dem är pluggade efter läckage, andra har frätskador, kommenterar LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson.

— Tubbyte var förr en återkommande rutin på lokverkstäderna, men är i dag en omfattande uppgift för en ideell förening som vår. Tanken är därför att vi ska anlita ett externt företag för arbetet, varför Fordonsfonden gärna får växa ytterligare. Vi är mycket tacksamma för alla bidrag, säger Per-Yngve Bengtsson.


Läs mer om hur Du stöder Fordonsfonden HÄR!

Stor uppslutning vid medlemsmötet

Ett 30-tal medlemmar var på plats vid Landeryds Järnvägsmuseums medlemsmöte i Landeryds stationshus nyligen. Inledningsvis bjöds de närvarande på varmkorv med bröd, varpå föreningens ordförande Per-Yngve Bengtsson hälsade alla välkomna, däribland dagens gäst, tillika LJM-medlemmen Adam Struwe, tågklarerare längs HNJ-banan.

Därefter informerade LJM-ordföranden om diverse aktuella frågor med utgångspunkt från den evenemangsundersökning som Region Halland lät göra under årets TÅGDAGAR. 158 personer intervjuades, och deras svar kommer att vara till stort värde inför utformningen av kommande TÅGDAGAR, konstaterade Per-Yngve Bengtsson.

Av intervjusvaren framgår bland annat att

*  96% av besökarna var mycket eller ganska nöjda med sitt TÅGDAGARNA-besök

* 75% av besökarna är bosatta utanför Hylte kommun

* 65% av besökarna är intresserade av tåg

* 47% av besökarna är återkommande

* 13% av besökarna övernattar i Hylte kommun

 

— Fina siffror överlag med undantag från att fler besökare måste fås att övernatta i vår bygd, och därmed tillföra den ännu mer pengar. Den frågan arbetar vi på tillsammans med Hylte kommun och ett antal boendeanläggningar. Tanken är att erbjuda boendepaket där TÅGDAGARNA utgör en av upplevelsemöjligheterna. Konceptet bör vara intressant även för en internationell publik. Vi vet att tåg- och järnvägsintresset är stort i länder som Tyskland och Storbritannien, fortsatte LJM-ordföranden. 

 

Något som också framgår av undersökningen är att evenemangsområdet i Landeryd behöver fler matalternativ och att årets köbildning vid olika tillfällen inte uppskattades av besökarna. Något som också efterlyses är fler bänkar att sitta på!

 

Avslutningsvis berörde Per-Yngve Bengtsson planerna inför TÅGDAGARNA 2023 (2-3 september) och den ansökan om fortsatt offentligt ekonomiskt stöd till evenemangsdagarna som via Hylte kommun har skickats till Region Halland. Den innefattar bland annat ett samarbete med projektet Woods of Halland, två ånglok i drift samt vidare satsning på kultur (konst, musik, dans, foto). Det blir eventuellt också en marknad för härproducerad mat och lokalt hantverk i Landeryd.

 

— I ett vidare perspektiv hoppas vi också på bra utväxling av Trafikverkets rapport ”Hallands järnvägsmiljöer” där Landeryd är ensamt om att få högsta betyg när det gäller den bevarade, järnvägsanknutna kulturmiljön. I rapporten föreslås olika åtgärder när det gäller att vårda kulturmiljön i Landeryd, i linje med LJM:s ändamålsparagraf. En av dem är ett återskapande av stationshusets trädgård, en annan en byggnadsminnesförklaring av vårt lokstall, sade LJM-ordföranden.

 

Efter kaffe med kakor och lotteriförsäljning med efterföljande dragning – allt förtjänstfullt arrangerat av Kerstin och Peter Folkeson som också stod för den inledande serveringen av varmkorv – berättade Adam Struwe om hur det är att arbeta som tågklarerare på dagens HNJ-bana. Han visade bland annat hur järnvägens säkerhetsbestämmelser under åren vuxit från en liten behändig bok i fickformat till en uppsättning tjocka pärmar. Hans föredrag föranledde en mängd frågor och sammantaget fick mötesdeltagarna en intressant inblick i en tågklarerares vardag på en bana med manuell tåganmälan, låt vara i dag med it-stöd.

Läs mer om Trafikverkets rapport ”Hallands järnvägsmiljöer” HÄR!

Adam Struwe på plats vid det gamla men ännu fungerande elektromekaniska ställverket på Torups station, en av hans arbetsplatser. Foto: Per-Yngve Bengtsson

Ny utmärkelse till LJM

Vid Företagarna Hyltes Awardparty på Edmans Gastro i Hyltebruk den 8 oktober tilldelades Landeryds Järnvägsmuseum utmärkelsen ”Årets möjliggörare 2022”. Juryn konstaterar, med hänvisning både till TÅGDAGARNA – ”ett riktigt dragplåster för tågfantaster runt om i världen” – och LJM:s arbete för att främja den lokala kulturmiljön, att ”tack vare föreningens enträgna arbete och ångande intresse kan Landeryd numera stoltsera med ett av Sveriges vackraste stationsområden där de ståndsmässiga ångloken är kronan på det ståtliga verk som föreningen skapat”.


I sitt tacktal framhöll LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson att utmärkelsen ger inspiration i det fortsatta arbetet med att utveckla såväl TÅGDAGARNA som föreningens övriga verksamhet. Han underströk att evenemangsdagarna är resultatet av ett brett nätverkande som visar på kraften i inlandet.


Utmärkelsen ”Årets möjliggörare 2022”, bestående av ära, diplom och blomsterhyllning, sponsras av
Hylte kommun. Prisutdelare var kommunchefen Emma Gröndahl och kommunrådet Ronny Löfquist.
Mattias Hagström, styrelseledamot i Företagarna Hylte, assisterade.


På bilden ses fr v kommunrådet Ronny Löfquist, LJM-företrädarna Per-Yngve Bengtsson (ordförande),
Joost Witte (kassör), Peter Folkeson (sekreterare), Thomas Gustavsson (suppleant och representant
för Landeryds Samhällsförening) samt kommunchefen Emma Gröndahl.

Ännu en bokgåva till LJM

Vår medlem Per Toft-Jensen har skänkt en fin bok till LJM:s växande bibliotek. Den har titeln ”På togtur i Nordjylland” och är utgiven av Dansk Jernbane-Klub år 2005. Boken innehåller bl a bilder från perioden 1966-1976 tagna av Asger Bergh, en av sin tids bästa järnvägsfotografer. Vi tackar Per för bokgåvan!

Bokgåva till LJM

Arne Back, hemmahörande i Skedala och tågmästare hos SJ åren 1983-2004, har skänkt fyra fina järnvägsböcker till LJM; Svenska lokmän, delarna I och II samt historiken Statens Järnvägar 1906-1931 i två band. Vi tackar!

Arne har nära koppling till järnvägen inte bara genom sina SJ-år, utan också genom sin farfar Carl A Jönsson (1898-1972) som finns presenterad i ord och bild på sidan 207 i Svenska lokmän del II. Carl A Jönsson (A för Algot) var nämligen lokförare, bl a i Landeryd från år 1937 och i födelsestaden Halmstad från 1945. Han anställdes redan 1916 vid HNJ verkstad, småningom blev han lokledare i Jönköpings hamn 1920 och i Halmstad 1924. 

Carl A Jönsson bar under sin tid i Landeryd styrelseledamot i Svenska Järnvägsmannaförbundets avdelning 333 och perioden 1943-1945 dess ordförande.

– Böcker som dessa är värdefulla som källor för kunskap om hur järnvägsdriften organiserades i flydda tider. Vi tackar Arne för dessa volymer som kommer att ingå i Landeryds Järnvägsmuseums bibliotek, kommenterar Per-Yngve Bengtsson, LJM:s ordförande.  

Arne Back pekar på bilden av sin farfar Carl A Jönsson, en gång lokförare i Landeryd.

Kulturministern på besök

Just före TÅGDAGARNA, fredagen den 2 september, besökte dåvarande kulturministern Jeanette Gustafsdotter Landeryds Järnvägsmuseum. Höjdpunkten på besöket och uppenbarligen hela hennes vistelse i Hylte kommun denna dag var, i alla fall enligt kulturministern själv, besöket i hytten på ångloket E2 1092, ägt av Nässjö Järnvägsmuseum och ett av loken som drog tågen under TÅGDAGARNA. Loket var under ånga utanför lokstallet.

– Särskilt att få uppleva på plats hur varmt det blev. Också att se hela maskineriet och den fulländade tekniken, förklarade ministern för Hallandsposten efteråt.

Kulturministern tittar glatt ut från hytten på ångloket. I dörren Ronny Löfquist, kommunråd i Hylte kommun.

LJM på plats i knallevärlden 

Landeryds Järnvägsmuseum tillhörde knallarna under Långaryds välbesökta marknad den 28 augusti, en vecka före TÅGDAGARNA. Föreningens kassör Joost Witte delade i rask takt ut flygblad om TÅGDAGARNA till förbipasserande och LJM-ordföranden Per-Yngve Bengtsson sålde böcker om Krösatågen och LJM-muggar m m.

– Intrycket av alla de kommentarer som vi fick var att TÅGDAGARNA var extra efterlängtade efter två års pandemiuppehåll och – ännu viktigare – att många marknadsbesökare tänkte att komma till evenemangsdagarna. Det värmde, säger Per-Yngve Bengtsson. Han tillägger att såväl Långaryds marknad som Julmarknaden i Hyltebruk är bra lokala forum för att sprida kunskap om LJM och föreningens verksamhet, inklusive Tågsläppet och TÅGDAGARNA.


Långaryds anrika marknad arrangeras av medlemmarna i nätverket inom Långaryd-Landeryd i samverkan, där också LJM ingår. Flera LJM:are, inklusive styrelseledamöter, arbetade med marknadsarrangemanget vars tillfälliga toaletter, flaggstänger m m flyttades till TÅGDAGARNA efter avslutad marknad.


I anslutning till marknaden höll LJM extraöppet i lokstallet, vilket lockade en del besökare.

LJM:s kassör Joost Witte, med ryggen mot LJM-ståndet och kameran, delade ut ett stort antal flygblad om årets TÅGDAGARNA 2022.

Välbesökt TÅGSLÄPP i vackert väder

LJM:s TÅGSLÄPP den 24 april lockade minst 150 personer i alla åldrar. De kunde förutom att gå en tipspromenad med frågor både för barn och vuxna (se de rätta svaren här intill), köpa kaffe med hembakat i lokstallet, handla varor ur LJM-butiken samt se och höra ett antal fordon röra sig ur stallet och längs järnvägsspåren utanför. Fordonen som släpptes ur stallet var vår lokomotor Z43 215, rälsbussen Y8 1076 och rälsbussläpet UBFZ 2069 och de båda banarbetsmaskinerna. Dagen till ära rullades också den snart färdigrestaurerade godsvagnen HNJ G 861 ut i solen.
Tack alla LJM-medlemmar och övriga som mötte upp till årets TÅGSLÄPP! Ett tack också till Magnus Lindman från Nässjö Järnvägsmuseum som var dagens lokförare.
Vinnarna i tipspromenaderna har underrättats!

Medlemsresa till leksakernas värld

LJM:s medlemsresa längs HNJ-, Västkust- och Söderåsbanan till Eslöv lockade 50 deltagarna. Färden skedde i den museala motorvagn littera Y1 1299, ägd av Nässjö Järnvägsmuseum och välbekant från de senaste årens TÅGDAGAR då den gått i pendeln Torup-Hyltebruk. I Eslöv besöktes stadens
innehållsrika leksaksmuseum, fyllt av modelljärnvägar och andra aha-upplevelser för besökare i alla åldrar, kanske med tonvikt på de något äldre…


Medlemsresan i soligt men kyligt väder, var ett samarbete med Nässjö Järnvägsmuseum som också
hade ett antal medlemmar ombord. Återfärden från Skåne skedde via Södra stambanan till Hässleholm och Markarydsbanan till Halmstad och vidare norrut på HNJ.

LJM blir mer synligt

Landeryds Järnvägsmuseum håller på att bli mer synligt. Lokstallets fasad ska få tydliga
destinationsskyltar i tre riktningar – mot Hyltevägen och mot järnvägen. I skrivande stund har två av
skyltarna kommit på plats. På skyltarna, som senare ska förses med belysning, finns museets logga
och LJM:s webbadress, www.landeryd.info.


– Även om lokstallet ligger väl synligt och därmed är lätt att hitta, måste dess innehåll marknadsföras på ett tydligare sätt än hittills, bl a med hänsyn till att många besökare inte är hemmastadda i Landeryd och inte självklart vet hur ett lokstall ser ut, säger LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson.


– Skyltarnas webbadress blir också en länk i att öka kännedomen om vår hemsida och därmed om
järnvägsmuseet, TÅGDAGARNA och vår övriga föreningsverksamhet. Senare i år ska man kunna göra
virtuella besök i Landeryds Järnvägsmuseum via hemsidan, något som erfarenhetsmässigt brukar
leda till fler fysiska besökare som nu får lättare att hitta rätt på plats i Landeryd, konstaterar LJM-
ordföranden.

Polkagrisen i fokus i lokstallet

Nyligen var Landeryds Järnvägsmuseum värd för ett filmteam från Meza Verde Film med bas i Anderstorp.
Med hjälp av green screen-teknik, rätt kameravinklar och statisten Daniel Nordström i tidstypiska kläder
förvandlades det inre av 1950-talsrälsbussen Y8 1076 till en gammaldags tågkupé. Filmsekvensen ska ingå
i en dokumentär kring Amalia Eriksson, polkagrisens svenska mamma.


Wikipedia avslöjar att Amalia Eriksson år 1859 fick tillstånd av magistraten i Gränna att bedriva
sockerbageri och tillverka karameller. Hon var den första kända tillverkaren av polkagrisar i Sverige.
Affärerna gick bra och Amalia Eriksson fick flera efterföljare med polkagristillverkning i den lilla staden vid Vätterns strand.


Den som undrar över ordet polkagris, ska veta att dessa godsaker uppkallats efter dansen polka, som var populär vid polkagrisarnas födelse. Samtidigt var gris ett allmänt begrepp för sötsak, vilket ska ha bidragit till namnet, allt enligt Wikipedia.


— Det är roligt att våra järnvägsfordon och den suggestiva miljön i Landeryds lokstall kommer till nytta också i sådana här kultursammanhang. Vi välkomnar verkligen den här meranvändningen av museet och dess samlingar, säger LJM-ordföranden Per-Yngve Bengtsson.

LJM Filminspelning 2
LJM Filminspelning 1

Internationellt besök i Landeryd

Som ett inslag i en Leader-konferens i Halmstad, besökte tjugotalet delegater från olika EU-länder Landeryd och Landeryds Järnvägsmuseum den 2 december. Organisatör för besöket var Lokalt Ledd Utveckling Halland, LLUH, med kontor i Hyltebruk.


Bakgrunden till konferensen och besöket var att Leader som EU-koncept för landsbygdsutveckling fyller 30 år och att LJM tidigare fått ta del av sådant stöd, bl a till TÅGDAGARNA. LLUH-styrelsen har ju också nyligen valt att prioritera ett annat LJM-projekt; anslutningen av lokstallet till det kommunala VA-nätet (se separat text här intill) Nu ville landerydsbesökarna veta vad hittillsvarande Leader-pengar betytt för LJM, evenemangsdagarna och bygden. Andra grupper ur konferensen gjorde motsvarande studiebesök på andra håll och stödobjekt i Region Halland.


Efter förbokad lunch på Mammas gick hela besökargruppen över till stationshuset där LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson och kassör Joost Witte kortfattat informerade om Landeryds järnvägshistoria, det statliga byggnadsminnet (bl a stationshuset), LJM och TÅGDAGARNA, som år 2022  är planerade till 3-4 september. De båda underströk vikten av Leader-pengar och annat offentligt stöd till föreningens verksamhet, men poängterade att TÅGDAGARNA i sig inte är någon automatisk "vinstmaskin" ur arrangörssynpunkt. Däremot får de bygden och dess invånare att leva upp, lockar nya besökare till området och genererar sammantaget betydande intäkter till olika företag och verksamheter i Hylte kommun med omnejd. Därför är utväxlingen av stödpengarna betydande, vilket ju också är en av avsikterna med Leader-stödda projekt.

  

Efter en frågestund i gamla stinslägenheten tog sig besökarna, trots snö och kyla, till lokstallet för att titta närmare på ång- och diesellok, godsvagnar, rälsbussar m m. Därefter rullade deras buss vidare till Simlångsdalen för det fortsatta dagsprogrammet.


Leader-besökare

Några av deltagarna i den konferensgrupp som besökte Landeryd, här framför det för dagen översnöade ångloket SJ E10 1748. 


Foto: Madelene Wahlström, LLUH 

Grönt ljus för LJM utvecklingsprojekt


Styrelsen för LLUH (Lokalt Ledd Utveckling Halland) har bifallit en ansökan från LJM om ekonomiskt stöd till ett utvecklingsprojekt som innebär att Landeryds lokstall ansluts till det kommunala VA-nätet. I projektet ingår också anläggandet av några ställplatser för husbilar samt förberdelseåtgärder för inkoppling av vattenhäst för ånglok.


Läs mer här!

https://lluh.se/projekt/utveckling-av-landeryds-jarnvagsmuseum-ljm-och-lokstall/

Nya gåvor berikar LJM

Landeryds Järnvägsmuseum (LJM) har fått flera fina gåvor med anknytning till föreningens ”hemmabana” Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ. Från Anders ”Spiken” Andersson i Tvååker har LJM mottagit en till synes intakt morsetelegraf inklusive en oanvänd pappersremsa på rulle. Telegrafen har den 9 april 1946 sänts som tjänstegods från Reftele station till ett förråd på Halmstad C, varför man med visst fog kan anta att apparaten använts i Reftele dessförinnan. Möjligen sammanhänger dess transport till Halmstad med det då nästan årsgamla förstatligandet av HNJ, vilket skedde den 1 juli 1945.


Från Gullvi Andersson i Halmstad, med sommarbostad i Vallsnäs, har föreningen mottagit en gammal godsvåg från en HNJ-station, gissningsvis Hok. Vågen, med lösa vikter och bessmanfunktion, är tillverkad i Malmö, sannolikt kring förra sekelskiftet. Den är helt komplett. Gullvi har också skänkt två expeditionsstolar i trä, också dessa från en station längs HNJ, oklart vilken. Vågen och stolarna räddades till eftervärlden av Gullvis make Torsten som var reparatör på HNJ och senare SJ.


Rolf Jonsson i Varberg har skänkt en äldre SJ-märkt slutsignallykta. Lyktan är välbevarad efter många år i förråd och komplett frånsett att den behöver ett nytt glas till fotogenlampan som utgör ljusskällan. Rolf fick lyktan när han år 1960 sommarjobbade vid SJ i Bollnäs, där hans far var banmästare. 


– Vi tackar stort för dessa fina gåvor som kommer att berika vårt museum på ett mycket bra sätt. Det känns stimulerande att Landeryds Järnvägsmuseum ses som en värdig mottagare av sådana här saker, fyllda av järnvägshistoria, kommenterar LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson. Han säger också att fler gåvor är på ingång – mer information om dessa kommer under hösten! 

Överlämning
Överlämning
Rolf Jonsson (t v) överlämnar slutsignallyktan till LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson. Lyktan kan måhända få sin plats på en av de HNJ-finkor som nu renoveras i lokstallet.
Foto: Åsa Bengtsson
Slutsignallykta
Slutsignallykta
Rolf Jonsson fick slutsignallyktan, avsedd för fotogenbelysning, när han sommarjobbade på SJ i Bollnäs år 1960. Efter många år i förråd får den nu nytt liv i Landeryd.
Foto: Åsa Bengtsson

Lyckad medlemsresa till Kristinehamn

Landeryds Järnvägsmuseums och Nässjö Järnvägsmuseums gemensamma medlemsresa till Värmland lördagen den 4 september blev mycket lyckad. De deltagande medlemmarna från båda föreningarna –tillsammans ett 40-tal – kunde njuta av en fin tågresa genom ett soligt och sensommarvackert Sverige.


– I Kristinehamn blev vi varmt mottagna av Lars Yngström, vd i privatägda Tågåkeriet i Bergslagen AB. Han gav oss först en inblick i lokala järnvägshistoria och guidade därefter runt i Tågabs verkstäder, lokstallar och andra lokaler, säger LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson, och fortsätter:


– Extra uppskattat var dels en frågesport i företagets fikarum där de rätta svaren kom att forma bokstavskombinationen LANDERYD, dels att vi kunde titta närmare på vår personvagn B1 5157 som ju finns i Kristinehamn och blivit renoverad där. Före återresan fanns det också tid för en stadsvandring för dem som så önskade.


LJM-medlemmarna inledde dagen med att lämna Landeryd med ordinarie Krösatåg mot Nässjö. Där väntade NJ-medlemmarna med extratåget bestående av Rapidlok nr 987 och tre 1960-talsvagnar, därav en restaurangvagn.


Uppresan gick via Mjölby-Hallsberg-Laxå och medan el-veterantåget banade sig norrut enligt tidtabell kunde resenärerna avnjuta förmiddagskaffe och lunch ombord. Återresan skedde via Laxå-Falköping-Nässjö och medan mörkret föll utanför serverades en välsmakande middagssupé i restaurangvagnen. Landerydsresenärerna steg av tåget i Bankeryd för att åka sista biten hem i en Scania veteranbuss, framförd av Andreas Knutsson.


– Bussen fick ersätta den tänkta resan med NJ motorvagn Y1 beroende på banarbeten på HNJ-banan. Men alla föreföll nöjda med denna framtvingade ”bussersättning”, liksom med hela dagen. Så stort tack till alla deltagande medlemmar, till LJM sekreterare Peter Folkeson som ordnat smått och stort kring resan och till NJ för gott samarbete och välkört tåg med ypperlig service, säger Per-Yngve Bengtsson. Han ser gärna fler liknande resor framöver till nya, intressanta mål.

Gruppbild
Gruppbild
Värmlandsresenärerna samlade framför LJM/NJ-extratåg före avgången från Kristinehamn. Tåget drogs av en av SJ:s tidigare snabblöpare, Rapidlok nr 987 byggt 1961.
Foto: Per-Yngve Bengtsson
LJM Medlemsresa
LJM Medlemsresa
Tågabs vd Lars Yngström berättade initierat om Värmlands järnvägshistoria och visade senare runt i företagets anläggningar.
Foto: Per-Yngve Bengtsson
Tågbyte
Tågbyte
LJM ankommer Nässjö C och byter till NJ:s tåg mot Kristinehamn.
Tågab i Kristinehamn
Tågab i Kristinehamn
Tågab i Kristinehamn, gamla vattentornet och mängder av lok.
Vår vagn
Vår vagn
Vår uthyrda vagn B1 5157 hos Tågab.
Inlandsbanans motorvagn
Inlandsbanans motorvagn
Precis innan vår avgång mot Nässjö kom detta tågset från Trelleborg!
Inlandsbanans första begagnade motorvagn från Holland, direkt från
ombyggnaden i Polen. Tågab skulle utföra några jobb.